onsdag 26 november 2014

Vänskapshjärta...

 
Det här med vänskap och såå, visst är det väl alldeles underbart ändå? Det finns inte mycket som slår den där äkta känslan av att ha en fin vän. Tänk vad enkelt det är att göra någon glad, att skänka en tanke, ett kort meddelande, några vänliga ord eller bara ett leende. Kostar ingenting mer än just den där vänskaps tanken. En vänskap som kan vara livslång, eller bara flyktig men ändå.. varmt och härligt på alla vis. Hoppas att alla har åtminstone en vän att dela sitt hjärta med..



7 kommentarer:

  1. Visst är det så, det kostar så lite och ger så mycket tillbaka.
    Ha de gott. Kram, Catarina

    SvaraRadera
  2. <3 till dig! Kram Etta

    SvaraRadera
  3. Dom där riktiga vännerna är inte så många men har många ytliga vänner och det är ju ok det också.
    Förstår att det kan kännas jobbigt med det som hände för ett antal år sedan. Jag hade faktiskt funderat på om du kanske också var med där, men det räcker ju att jobba med barn för att bli ivolverad. Hoppas det inte är lika tungt längre. Kram Helena

    SvaraRadera
  4. Vänskap är en viktig ingrediens här i livet. Likaså kärlek. Ha det jättefint på er överraskningsweekend! Ja, vem vet... vi kanske ses i stadens vimmel:)

    Ha det fint till dess!
    Kramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
  5. Vilka kloka fina ord du bjuder på. Så sant! Kram Anette

    SvaraRadera
  6. Heeeeeeeeeeej!
    Vilka fina ord ♥
    Har en galen vecka (fast rolig) så jag har knappt hunnit läsa en enda blogg. va många fina inlägg jag hade missat nu och vilken skitsnygg klänning du har här längre ner och jag tycker allt minsann bestämt att du måste visa dig mer här på bloggen!
    Å var inte så hård mot maken.. Män är ju oftast duktigare tekniskt du vet... han kanske inte direkt fotar så många modeller ju..;)
    Å nej du har inte missat något för jag har aldrig skrivit om mina förlossningar..haha tycker inte det är så spännande...har ju inte precis en småbarnsblogg..fnniss..
    För att göra en lång historia kort höll jg på att förblöda och blev akutopererad i sista stund. Så fick jag några blodransfusioner och efter en vecka fick jag åka hem..;)
    Å ja GLAD är jag nästan alltid...livet är ju lite trevligare då..;)
    Kram fina Pia!
    Katarina

    SvaraRadera
  7. Åh så fint du skriver!
    Jag vill gärna räknas till någon sort av vän :)
    Kramar!
    /Maria

    SvaraRadera

Tack snälla för din kommentar! Blir så glad för dina tankar!