Om kopparljusstake, bockar och traditioner.

Ja men titta, det blev advent här med. Inte som i fornstora dar då jag bytte gardiner i hela huset, bakade pepparkakor och lussebullar så det stod härliga till. Nopp inte nu längre för jag orkar inte, men jag skulle vilja. Den känslan när vi bjöd upp grannarna (läs brorsan med familj) på adventsfika, det doftade advent, pepparkaka, granris och glögg. Ungarna var eld och lågor över att det snart skulle bli jul, det fnissades och smulades. Den känslan infinner sig inte riktigt längre. Är det nu jag ska säga"Det var bättre förr" ?? Ha! Ha! Nej det ska jag inte, för det är bra nu med. Det här med  traditioner är ett hett ämne idag. Det diskuteras och skrivs om lucia firande och annat som förändrats genom tiderna.

Nu ska jag inte gå in närmare på det utan bara säga att jag är glad att vi inte firar midvinterblot längre. Tiderna förändras som sagt. Den här gamla ljusstaken i koppar har vi haft ända sedan vi flyttade samman men absolut inte använt varje år. Absolut inte putsat den heller som man med största säkerhet hade gjort för 50 år sedan. Herre gud, det visste väl varenda rekorderligt fruntimmer att man måste putsa sin koppar till jul.

Nu fyllde vi den med ekollon och halmbockar. Man ska ju inte skövla mossa och lavar har jag hört. I dag ska vi bege oss ut för att råka hitta en adventsgran, man ska väl inte skövla granskogar heller kanske. Sen om det flyter på så åker julgardinerna upp i köket också. Jag är inte den som är den...