Andas ut!

 Om man omges av snälla, underbara och förstående människor så är det verkligen guld värt. Tänk att det fungerade, med 13 personer i vårt lilla hus och utan vatten.

Som tur var

(för oss) så fylldes regntunnorna snabbt av regn och smältande snö.

Perfekt att hinka upp och spola med på toa.

Vårt motto är ju liksom "Allt går bara viljan finns" som  bevisats om och om igen.

 Vi firade julfton med stort traditionellt julbord.

Knytkalas!

Det som vi inte hade var grisfötter

men sen tror jag det fanns allt annat. 

Vi använde riktigt fint porslin och glas.

Jag vägrar nämligen att äta på papptallrikar och

använda plastglas när det är julafton.

Vi packade bara ner disken i IKEA kassar och traskade ner till grannen/svägerskan och diskade där när vi var klara.

Som sagt Guld värt att kunna göra så.

Nu fick vi fira hela släkten tillsammans utan allergiska besvär.

 För det är nämligen så att alla andra i släkten har pälsdjur och  det tål inte min kära make.

Mellansonen var ju naturligtvis tvungen att trycka i sig lite nötter

men som tur var så gick det anfallet snabbt över

med lite allergipiller.

Nu kan man andas ut och njuta av en god bok och lite praliner.

Komma in efter en lång promenad i solskenet och bara ta det lugnt.

Kokosnöten som var prydnad på julbordet ska fåglarna få,

 det gäller bara att få i tu den.

Sedan packar vi ned lite tvätt och far till äldste sonen för att låna dusch och tvättmaskin.

Det ska verkligen bli skönt när allt blir som vanligt igen.

Vatten är guld värt!

Var er jul också till belåtenhet?

Kram Pia