måndag 13 juni 2016

På stadig fot.

Speedad är ordet som beskriver mig inombords eller i huvudet. Rent kroppsligt så händer det inte mycket alls. Jag hoppar gladeligen över all motion och intalar mig att jag behöver vila. Herre gud vilken lögn.. jag behöver röra på mig jätte mycket. Man lär känna sig ganska så bra med åren, vilken tur va? 

Jobbet fångar mycket av min uppmärksamhet och tid, men jag gillar att utmana mig själv även om jag längtar efter ledighet. Det är någon konstig rastlöshet inom mig, som håller mig vaken när jag borde sova. Som gör att jag provar att söka nytt jobb fast jag trivs så himla bra där jag är. Kan ju vara att man vill se om man duger, om man har något att ge fortfarande. Den där jäkla åldern! Den är ett faktum som jag faktiskt inte riktigt kan förlita mig med. Det är ju just då som fysisk aktivitet skulle lindra och göra susen.. I morgon kanske?
  
Runt omkring så händer det saker som att tänderna inte håller eller att flygresor ställs in. Typiskt! Fast jag känner ändå att jag har fötterna på jorden, står rätt så stadigt och det kommer bli bra alltsammans. Klart att det kommer bli det.

2 kommentarer:

  1. Att känna sig rastlös fast man egentligen är trött är en underlig känsla. Man har någon slags oro i kroppen, men kan inte sätta fingret på vad. Har också känt så någon gång. Lite som jetlag ;)
    Jag har under den gångna veckan haft kontakt med inte mindre än två personer i min ålder som fått cancer, och som ingenting vet om framtiden. Lite tungt, och jag känner verkligen att jag vill leva och vara frisk! Hålla mig frisk så länge det bara går! Tänkte lite då förra veckan "När är det dags för mig att drabbas...?" Knäppt, jag vet, men sådan är jag... Har upplevt så mycket så jag har inte den där tanken "Det händer inte mig, bara andra".
    Men du... är det er Italienresa som ställts in? Hoppas inte, hoppas inte!
    Kram och ha en fin tisdag!
    /Maria

    SvaraRadera
  2. Det är jobbigt att hamna i den känslan, rastlös fast otroligt trött. Skit i "motion", gå bara långa sköna promenader och låt hjärnan/kroppen koppla av tills du har landat. Sen kan du fundera på träning, tycker jag <3
    Varma ombonade foton på inlägget! Tisdagkram från Kate

    SvaraRadera

Tack snälla för din kommentar! Blir så glad för dina tankar!