onsdag 18 maj 2016

Fin i munnen.


Det här med tänder och utseende är inte det lättaste att leva med. Inte om man har en glugg där man skulle kunna parkera cykeln i alla fall. När jag kikar på gamla bilder så ser jag tydligt min glugg mellan framtänderna. 

Ser den och tänker att jag faktiskt aldrig reflekterade över den i min ungdom. Det gör jag inte nu heller för den har faktiskt tryckts samman av sig själv på något märkligt vis. Värre var det med en av sönerna som mådde rysligt dåligt över sin glugg. Ja så klart att han skulle ärva det från mig, det sämsta liksom. Nåja det gick faktiskt att ordna. Han tyckte att dom skulle lägga på något vitt i gluggen för tandställning skulle han då rakt inte ha. Det skulle vara sååå skämmigt tyckte han. Nu blev det det i alla fall. Tandställning menar jag då. 
Via
Den syntes knappt och man  kunde välja färg och allt. Klart han tog transparent. Under ett och ett halvt års tid så var det inte någon som ens kommenterade eller märkte att han hade den. Detta var när han var 17 år. Vi åkte in ibland och skruvade lite hos tandregleringen. Passade på att ha lite mystid tillsammans på stan. Då fick jag höra en söt historia av en annan mamma. Hon berättade att hennes dotter kärat ner sig i en kille och hennes beskrivning av honom var. Där satt han och log med sitt fina leende och tandställningen blänkte så vackert som diamanter i solen. 

Jag menar att skönheten sitter väl inte i munnen utan den äkta skönheten kommer inifrån. Fast jag vet att min son blev rysligt nöjd med sina tänder, utan glugg. Är du nyfiken på hur det går till eller vad det kostar så kika in här.

1 kommentar:

  1. Visst är det bra att det går att reglera tänder, om det behövs! Men det känns som att det var fler när jag var liten, än när barnen var små, som hade tandställning? Eller så är det just så att de inte syns längre!? ;) =)
    Dina tänder är ju väldigt jämna och fina!
    Kram/Maria

    SvaraRadera

Tack snälla för din kommentar! Blir så glad för dina tankar!