Så går en sångtext, fast på riktigt, inte är det någon direkt viskning. Håret står på ända eller det flaxar och flyger åt alla håll. Saker och ting blåser omkring på gården, på jobbet och överallt. Jag blir tokig snart på den här förbenade blåsten.
Typ 469 kottar har återigen äntrat gräsmattan så krattan ska få jobba och jag med, fast inte idag. Näe för regnet öser ner här, typ på tvären.
Jag kurar inomhus, läser lite i inredningstidningar. Inte så normalt den 3:e Juni kanske.
Planerar och funderar inför den långa ledigheten och hur jag ska göra med min resa, den i tiden som ska förändra mitt/vårt liv. Jag tar små, pyttesmå kliv, tror att det bara är jag som märker vad som händer. Ja så är det och så är det tänkt. Sen utöver det så tränar jag på Italienskan. Jorå, jag och fina kollegan konverserar nu på det vackra språket. Vi kan, hur mycket kostar glassen och säga jag heter... Vi har roligt! Det är viktigt och ingår i mina små steg.
Ja, den förbenade blåsten kan gärna få stanna av, stillna ut, och försvinna helt... så det blir så där skönt juniväder....tack..!
SvaraRaderaHa det gott!
Gunilla
Ja,här har det varit oväder också.... Jannice
SvaraRaderaJa men i morgon tror jag på bättre väder....jag ger aldrig upp hoppet haha. Kram Anette
SvaraRaderaJa nu är det inte roligt längre, men här skiner i alla fall solen även om det blåser storm.
SvaraRaderaFin dag till dig
Kram Pia