En underbar plats har jag besökt idag, Gredelby ängar närmare bestämt. En kohage med blomster och allt det där hel-yllesvenska om ni fattar vad jag menar. En helt fantastisk upplevelse för mig. En förstagångsfeeling.
Hemma igen kan vara väldigt varierande, antingen möter man en HAPPY FAMILY eller så träffar man den bistra sanningen. Jag är en tonårsförälder, jag borde vara van.. men det är jag inte alls. Jag blir berörd och ledsen.
Jag flyr ut på altanen/ uterummet med en kreativ handling, låtsas som om inget hänt. som om vi är bästa vänner tonåringen och jag. Det är vi inte, inte på långa vägar.
Fast jag har ju spetskompetens, jag löser väl alla problem eller ???
Med humor kommer man långt.
SvaraRaderaKram
Anette
Hallå där!
SvaraRaderaHuua...nä tonåringar kan vara rätt jobbiga, lynniga och hemska att tampas med.... men så kan de ju vara alldeles bedårande, gulliga och underbara också..det är tur!!
Skönt att du kan fly och låtsas...;) Jag är mer av en utredare och måste reda ut allt in i minsta mikroskopiska detalj...jobbig mamma...jag???...haha...
Va duuuuktig du är med maten å träningen...jag blir sååå imponerad. Jag får bara ont men nu jäsicken...som hon på biggest loser i går sa...Sara....att man har för ont för att träna är bara en ursäkt..det finns alltid något man kan göra det gäller bara att se andra vägar och möjligheter...
Ha en fin dag nu!
Kram Katarina
Det är inte alltid lätt att var tonårsförälder. Har vuxit ur den rollen och kommit in i farmorsrollen istället. Vad fort det gick!
SvaraRaderaDet kommer nog att bli bra igen, men det verkar jobbigt med tonåringar. Jag har inga och har inga haft (självvalt), men jag kan ju se och höra andra.....och jag blir så trött. Jag beundrar alla mammor och pappor!
SvaraRaderaKram