torsdag 12 januari 2017

Från 0-100.

Halloj! Oj, oj nu känner man att man lever igen.  Herre min Je! Jag har ju haft en otroligt lugn tid bakom mig. Massor av tid till foto och blogg. Massor av tid till vila och reflektion. 

Nu när jag är tillbaks på jobbet igen, ja fast bara 75% så märker jag hur svårt det är att få tiden att räcka till. Jag får ta djupa, djupa andetag fokusera på det som ska bli gjort och försöka tänka på sånt jag lärt mig på KBT. 

Det är verkligen inte så lätt och jag är livrädd att jag ska ramla ner i gropen, känna mig misslyckad och värdelös igen. Kanske jag inte kan komma med inlägg varje dag och det gör ju ingenting. Men det är ju just det, att dra ner på tempot, hitta harmonin och balansen som är det svåra i kråksången. Jag hoppas ni fortsätter följa mig ändå. 

Pia Gustafsson

9 kommentarer:

  1. Klart vi fortsätter att följa, inte behöver man göra ett inlägg om dagen inte! Vila och återhämta dig!

    Kram Gunilla

    SvaraRadera
  2. Välmåendet är viktigast och vi följer dina inlägg när de kommer. Var rädd om dig.
    Kram Helena

    SvaraRadera
  3. Ta hand om dig och var rädd om dig. Kram Anette

    SvaraRadera
  4. Hälsan går först tycker jag. Var rädd om dig.
    Kram Mamma C

    SvaraRadera
  5. Kan bara instämma med de övriga <3
    Å jag förstår dina känslor för jag har ju med varit där...
    Tiden är väl den vi alla brottas om och det är ju verkligen ganska så galet...
    Va rädd om dig!
    Kram Anna

    SvaraRadera
  6. Ja, ta hand om Dig nu, och vi ser ju när du gör inlägg och då läser vi ju dom!!! Gör det bara när du vill, det ör jag nu... Hinner jag inte så är det så, då tar jag det en annan dag. Så är det!!
    Kram på Dig från Kate

    SvaraRadera
  7. Vem orkar blogga varje dag??? Inte jag i alla fall, det blir ju ett heltidsjobb bara det ju hi hi! Gör det du vill/kan/orkar...när du hinner. Det är alltid lika kul att kika in till dig ska du veta...
    Varm kram från Titti

    SvaraRadera
  8. Absolut... kommer jag att fortsätta följa dig! Skönt att läsa en blogg som känns öppen och ärlig. Sååå viktigt att kunna begränsa sig så att man mår bra. Har själv (nästan) varit och nosat på den berömda väggen. Blogga när du känner för det och ta hand om dig i övrigt!
    Varma hälsningar / Siv

    SvaraRadera
  9. Jag hinner bara ett eller ett par inlägg i veckan och det får gå ändå. Livet måste ju levas först och bloggen är ju egentligen bara för skojs skull så något måste får det inte bli. Ta det lugnt och sänk bloggkraven så blir det nog bättre!
    Trevlig helg!
    Kram, Ann

    SvaraRadera

Tack snälla för din kommentar! Blir så glad för dina tankar!