I går efter jobbet så skulle jag egentligen träffa goda vänner och mingla på en balkong. Skulle jag ta den rosa klänningen eller den blommiga. Jag måste måla naglarna och piffa till mig lite, jag hinner. Det blev inte så, jag orkade inte, batteriet var urladdat. Nu vet jag inte riktigt vart det sitter på mig, men det behöver laddas i alla fall. Jag kastade av mig skorna, bytte om till baddräkt och slog mig ner vid poolen. Somnade så klart ögona böj. Sedan satt jag bara där och såg på allt som ska göras. Då blev jag ännu tröttare och till slut så började tårarna rinna ner för mina kinder. Jag är slut, så sa jag till maken.
Nej då, du är ju så här på vårarna, lite deppig. Vi hjälps åt såklart, snart så är det blommor i krukorna och långledigt. Snart porlar det i tunnan och snart sitter vi under parasollet på rosendynor och myser.
Nu på morgonen, efter ca. 12 timmars sömn så stod skorna fortfarande kvar där ute, jag dricker mitt kaffe i bland tusenskönor, äppelblom och maskrosor. Humlorna surrar och fågelungarna skriker efter mat i holkarna.
Jag borde ju le hela tiden.
Jag tänker att något måste göras, så här ska det inte kännas. Jag får ta en paus helt enkelt. Ni finns säkert kvar här när jag är uppladdad igen.
Åhh alla har vi våra stunder.
SvaraRaderaDet sägs ju att det gör ont när knoppar brister och det är inte ovanligt med vårdepressioner. Ladda du dina batterier så syns när du laddat upp.
Ha de gott. Kram, Catarina
Förstår precis hur du känner! Även fast jag är hemma så har jag inte planterat eller sått än. Det får liksom vänta. Vi har förstora krav till vad våra batterier klarar av. Tur att du slog av på farten och lyssnade på din kropp. Tänk inte på något i helgen, du behöver inte hinna klart än. Jag kanske ska så lite i morgon om jag orkar. Någon gång här så ska jag tvätta fönstren om jag orkar.
SvaraRaderaStyrkekramar från mig Helena
Räknar och räknar....10 tår får jag det till.
SvaraRaderaPia, du ska veta att du är unik och värdefull. Du ska vara rädd om dig!
Vila och ta det lte med ro....
Varm äkta kram från mig.
Vink vink
Det är klart att vi är kvar när du har laddat om kära bloggvän!
SvaraRaderaMånga kramar Jenny
Åå lilla fina...
SvaraRaderaklart vi finns kvar! ♥
Jag fick gåshud för du skriver väldigt vackert. Så blev jag rörd över makens omtanke.
Du ska se att då du minst anar det är batterierna laddade igen.
Under tiden så ska du bara vila o njuta av maskrosor och humlesurr...
maskrosor är ju rätt vackra när man tänker på det..;)
Stooooor kram till dig!
Katarina ♥
Men vännen min....
SvaraRaderaKlart vi finns kvar! Vad härligt att maken bryr sig om dig! Du måste tänka mer på dig själv, och inte bekymra dig över saker som inte blir gjorda! Man hinner inte allt! Ladda dina batterier du med det som känns bra och i lagom takt!
Jag tänker på dig! Och du vet var jag finns om du vill att jag ska lyssna! Om du vill berätta
Kramisar!
/Maria
Ta det lugnt och ladda batterierna! Bra att du har en så fin och stöttande make. Kram Stina
SvaraRaderaMan ska lyssna på sin kropp och pyssla om den och förstås även själen. Sköt om dig.
SvaraRadera/Anette
Ta det lugnt och vila! Behöver kroppen det, så behöver den det! Sköt om dej!
SvaraRaderaNej så ska det inte kännas! Ladda baterierna så hoppas jag det känns bättre annars behöver du hjälp för fågelkvitter och humlor skall känna glädje. Kram fina du!
SvaraRaderaMen åååh Pia, det låter ju inget bra alls! Jättefint skrivet. Och hög igenkänningsfaktor, lätt att dräneras på energi av och till. Det gäller att sänka kraven och att inte ha den där selektiva blicken som enbart fångar in det vi inte har gjort klart. Viktigt att omfokusera och att se med vidvinkelperspektivet - och att rikta in sig på det som verkligen betyder något, och din man måste ju verkligen vara en av dessa guldkorn.
SvaraRaderaMassor med styrkekramar till dig från mig!
kramiz aka
Ta din tid...njut av solen och värmen och det är så viktigt att bara vara...
SvaraRaderaStor varm kram till dig,
Titti