Hej! Närå jag kraschade inte med fyrhjulingen, den startade inte ens. Närå jag städade inte heller faktiskt, jag gjorde ingenting. Jo, jag bröt samman. Japp så var det. Tiden kom ikapp mig, sanningen och verkligheten. Jag var dessutom också supernervös inför vårkonserten. Helt i onödan faktiskt. Den gick jättebra, alla sjöng och spelade för fulla muggar och vi hade uppehållsväder. Fick mycket applåder, goda tårtor och rosor av föräldrarna. Kunde inte ha varit bättre.
Sedan avslutade jag dagen med festligheter hos en kollega, jättetrevligt. Då så, då borde ju livet vara toppen eller hur? Nja inte riktigt, för det finns smolk i bägaren. Jobbiga och trista saker. Jag har därför bestämt att starta en lång, lång resa, den kommer inte bli enkel, kommer absolut inte bli rolig och jag vet inte ens var jag ska börja eller vart den slutar. Jag vet bara att den är livsnödvändig. Det första steget är ju ett steg i rätt riktning ändå... får man hoppas.
Livet behöver inte kännas på topp jämt, även fast det borde kännas så. Men jag blir lite orolig för dig och undrar såklart om det hänt ngt allvarligt?! Men du får en stor kram iallafall, så hoppas jag det känns något lite bättre.
SvaraRaderaKram Helena
Men vännen min... VAD har hänt???
SvaraRaderaStyrkekram!
/Maria
Men.... jag hoppas att det reder ut sig, det jobbiga, på bästa sätt. Att du hittar dig själv och mår bättre.
SvaraRaderaHa de gott. Kram, Catarina
Livets framfart. Det gäller att inte streta emot då det blir jobbigt utan att svaja i takt med vinden som slår mot träden. Jobbiga saker händer oavsett om vi vill eller ej, men att kriga emot gör att vi mår sämre. Acceptans och tillförsikt är det bästa, och då är tid och tålamod redskapen. Snart har det blåst över och då finns glädjen där igen :)
SvaraRaderaStyrkekramar aka
Hoppas inget allvarligt hänt..?!
SvaraRaderaKraam Therese
Hoppas att det reder upp sig för dej, Pia. Livet går ju upp och ner, det kan man inte fly ifrån men huvudsaken är att när man är nere kunna se att det faktiskt kommer att gå uppåt en dag. Lycka till på din resa!
SvaraRaderaSusanne
Jobbigt! Hoppas du kan hitta en väg som gör att du känner att du kan ta dig igenom... Ibland måste det bli sämre innan det kan bli bättre. Vad det än är så hoppas jag att det på något vis löser sig. Och såklart skickar jag en jättefång med cyberblommor och kramar och styrka!
SvaraRaderaMalin